Jag till o med tog kontakt med en tjej på "Alternativ" som jag såg bodde inte så långt härifrån....(mina föräldrar alltså...eftersom jag fortf är där).....o frågade om jag fick komma o titta på hennes hönor. Hon va jättegullig o sa att visst fick jag det. Så i dag åkte jag dit....o tittade på höns.....o jag blev allddeles kär pånytt!!! Vad är det med dessa fjäderfän som gör mig alldeles knäsvag?? Jag kanske var en höna i mitt förra liv.....?...eller nåt.......det är ju nästan så jag börjar kackla själv i ren förtjusning när jag hör dem!!
Tjejen som hade dem var jättetrevlig o visade runt o berättade om de olika raserna....o deras äggfärger...vissa av dem lägger gröna ägg....häftigt! Vet inte hur mycket som fastnade.......var ju alldeles uppslukad av dessa underbara varelser.
Sen tog jag ut Atlas, han fick hälsa på dem med.....kopplad.........han skulle nog helst vilja se dessa varelser uppslukad av honom......han e ju en inbiten fågeljägare..(pappas "setter-gener" är väldigt starka)....hmmmm....måste ju träna på det där med honom.........han måste lära sig skilja på lovligt och OLOVLIGT byte...hur man nu gör det...????? Ja ja....det ger sig när det är dags.
Kort på några av hennes vackra tuppar
Kolla hönan bakom :-)
Ståtlig!
Hon hade en granne som hade ännu fler raser, men hon var inte hemma när jag svängde förbi....så det får bli en annan dag.
Sen åkte jag förbi en väninna till mig och fortsatte prata höns....och gissa vad.....hon kände såklart någon som hade några........;-)....Hon ringde o kollade så de var hemma, sen åkte vi dit så jag fick fortsätta kolla på några till!
En underbar dag i hönans tecken!
Hej o hå!
Så är det. Blir man smittad av hönsbacillen är det kört. För min del började det med att grabben fick en dvärgtupp av en arbetskamrat. Tupppen kände sig ensam och fick två damer. Tre höns var väl lite i en flock, ytterligare två damer kom. Det blev kycklingar. Alla växte ur hönshuset. Fick fixa större hönshus. Blev lite ödsligt, fick skaffa fler höns, nu orpington, brahma och andra tunga raser. Blev fler kyckligar och byte med grannen. Nu har jag mest Skånsk Blomme, ett 20 tal allt som allt.
SvaraRaderaVisst är det ett passande med höns och tuppar. Men galet trevligt.
Jag är precis likadan... Har "oftast" haft en tupp gående ibland hästarna. Det tiåpset fick jag av en gammal hästhandlare för "100 år sedan". en lös tupp blend pållarna gör dom trygga för plötsliga rörelser, orädda för rörelser mot benen osv - och verkligen -- vad det har stämt!
SvaraRaderaDessa tuppar har alltid varit oss mkt kära och ompysslade.
Men lever man med dvärgschnauzrar(som jag gör) så har tanken på en frigående hönsflock kännts rätt far away haha.
Men nu håller jag för fullt på att fixa till ett hönshus med rejält inhägnad innergård - så till sommaren SKA det gå omkring tvåbenta fjäderfän här !!!
Och jag gör som du - slukar ALLT om dom små djuren under tiden!
Absolut rätt. För man blir precis fjädertokig. Och när man upptäcker att det inte bara finns "höns" utan blomme, isbar, new hampshire, plymouth rock och tusen och åter tusen hönsraser... Höns-sjukan kallar vi det för :)
SvaraRaderaHöns är verkligen oemotståndliga! Trivsamma och charmiga och så får man både goda ägg och söta kycklingar.
SvaraRaderaNu blev jag ju också inspirerad att skaffa höns!
SvaraRaderaRobert är ju allergisk mot pälsdjur så då kanske höns kan vara ett alternativ. Men man ska ju ha gård först också :) Ska höra med syster min om hon inte ska skaffa några. hehe. Gott nytt år Bente!
Just det, Skulle ju länka till denna nyttiga sida. http://www.viivilla.se/tradgard/sma-rara-honor.aspx
SvaraRadera