LÅT BLI!

I morse när Atlas tog med mig på sin morgonrunda, så valde han en gammal järnväg som går förbi ett lite vattenfall här borta. Perfekt för mig att fortsätta fota på mitt tema för stunden...nämligen fruset vatten i olika former. Det ena vackra motivet efter det andra dök upp framför mina ögon.

Inget hantverk men väl ett "tandverk"!

Herr Bäver hade också huserat där ett tag, det syndes på de relativt nyfällda träden och de väl upptrampade stigarna ner till ån.

På väg upp därifrån fick jag syn på de här vackert frusna dropparna inne bland snåren nära högst upp på fallet. Jag kröp o ålade mig fram till dem och la mig ner platt på mage.....(i lätt nerförslut med huvudet neråt).... utan en tanke på att jag kanske blev smutsig eller blöt....eller att någon kanske skulle få syn på mig där jag låg. Atlas tyckte också de var vackra..(när "morsan" lägger sig ner med näsan ner i backen, då måste det ju va nåt intressant)....han försökte hjälpa till så gott han kunde med sin stora nos....det är en (o)vana han har! Detta resulterar oftast i inte fullt så glada utrop från min sida...så också nu. Han bryr sig inte så mycket om detta....låtsas som ingenting några sekunder....sen e han där och hjälper till igen....och jag skriker ÄNNU högre.......LÅT BLI! Sådär håller vi på en stund...inte alls ovanligt när vi är ute på en runda. Efter ett tag börjar jag försöka kravla mig upp i sittande ställning........mitt högra knä va rätt så blött nu.....(såna bagateller förtränger jag hur lätt som helst om jag fått syn på nåt intressant)......o en snabb titt ner på jackans framsida visade att den va "lätt" smutsig. Mössan dras alldeles på sniskan av en gren på vägen upp så den hänger bara på ena örat. När jag vridit mig runt till hälften i detta snår för att ta mig upp till ståendes igen......får jag syn på två människor strax ovanför på stigen.......som står o tittar ner på mig! De vänder sig om på en gång o traskar iväg.........en aning klumpigt vrider jag fram kameran o liksom håller den högt lite framför mig för att visa vad jag höll på med.....men tror du de vänder sig om o tittar...........??.....ICKE!! HRRMMPPFFFF!! Där sitter jag....intrasslat i ett snår.....blöt om byxorna....skitig jacka....mössan på ena sidan huvudet.....o ser förmodligen inte riktigt klok ut! Ja, ja....inte första gången....o förmodligen inte sista heller.......det e det jag menar med att man får lära sig leva med att folk ibland tror man e lite halvtokig. Nu va jag iaf inte hemmavid, så risken att det var nån jag känner/kände är ju rätt minimal.

När jag äntligen trasslat mig ut ur snåret och kommit mig upp på stigen igen....tittar jag ner dit jag låg o försöker föreställa mig hur de såg det hela. En människa och en hund ligger båda med näsan ner i nånting som inte syns härifrån, människan skriker..."LÅT BLI!" ett par gånger.....innan hon börjar försöka resa på sig.....sen såg de inte mycket mer......kan ju bara FÖRSÖKA föreställa mig vad de trodde!

Men BRA foton blev det! Så DET så!

Hej o hå!