Innan jag åkte till tandläkarn i går var jag upp o gav hästarna lite mat. Det va så tyst o lugnt med snön dalande i stora flingor. Det enda ljudet som hördes var det där urmysiga tuggandet till hästarna. Rena meditationen!
"Pille Pelle" tuggar, förövrigt en herre som gärna tuggar på allt som kommer i hans väg, inklusive människor ;-)....en vana han behållit sedan sin tid som hingst :-D
"Kia Fia Lillbumsan", som e världens mysigaste lilla varmblodssto! Tre år, ska snart fylla fyra =)
Månstråla, oxå kallad "Storbumsan" eller "Matvraket" som är stolt moster till Månåpål (Pille Pelle) och sällskapsdam i allmänhet, plastmamma till alla fyrbenta på gården o den som bekymrar sig när någon försvinner ur sikte för kortare eller längre tid. (Får ju inte bli mamma själv för sin envise husse men jag bedriver lobbyverksamhet å hennes vägnar på den punkten, hon e ju gjord för att vara mamma!)
"Matfatet", som enligt Stråla självklart borde finnas i hennes omedelbara närhet, i stället får hon den serverad i mååånga mindre portioner spridda över hela dygnet.
Månstråla: " Husse säger att jag är TJOCK, (det ÄR hon), ok då, liiite rund om magen är jag väl, men det har väl en äldre dam rätt att vara, eller hur?"
Här har vi "Smygande Fisen" i farten upptagen med sin favoritsysselsättning-ekorrspan!
Sedan var det dags att halka iväg till Kramfors och farbror tandläkarn/hästägarn.................nuförtiden är det inte ens någon större tendens till nervositet inför ett sånt besök. Visst kan jag känna ett stort obehag fortfarande emellanåt när jag ligger där.......men det är ingenting jämfört med hur det har varit. Blev behandlad under narkos förut......... så stor var min skräck. Efter jag började gå hos Anders har den där skräcken som var förknippat med ett sådant besök totalt försvunnit. Det kan ju bero på hans epitet...."Den sjungande tandläkarn" i kombination med en förtroendeingivande framtoning förståss.Det gick bra i dag med.......snöt mig extremt mycket innan jag gick in i förebyggande syfte...*L*....o det va inga större problem alls. Enda åtgärd denna gången blev borttagning av tandsten.......vilket i o för sig inte e ett dugg bekvämt....tvärt emot!!
I väntrummet möts man av den här glada munnen...........och det känns som man har en likadan när man går därifrån ;-P
Senare på kvällen tog jag o Khawar en promenad i snövädret, först upp till stallet en vända sedan ner till bryggan o älven........det finns inge skönare plats på jorden en sen vinterkväll..........tyst o lugnt....några snöflingor.......lite dimmigt.......ljusen på andra sidan älven.........rådjuret skäller långt borta........Atlas lyssnar o vädrar.....man bara ÄR.
En bild jag tog för ett par dagar sedan,svartis o öppen vak på Ångermanälven.
Hej o hå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar