...utbrister jag högt för mig själv i morse, och känner mig ungefär som en frireligiös pastor med händerna i vädret och slutna ögon.
"Jaaaa, det gör det"......säger Obelix....en medlem i min församling, och knäpper strax därefter...ööh, klorna och sluter ögonen saligt han också!
Började med sittpinnekonstruktionen...hittills har hälften sovit på taket till buren som stått kvar därinne...och hälften har legat på golvet i en hög. Eller...hälften har klumpat ihop sig i lucköppningen och somnat där...som en effektiv propp för den som eventuellt stannat ute o jagat myggor lite senare än de andra...oftast någon MES eller Araucana, de är riktiga nattsuddare.
Vad skulle jag göra utan mina medhjälpare? Deras synpunkter, provsittningar och åsikter under byggets gång har ju varit helt ovärderliga. Här är det Oskar som tar sig en funderare.
Strax därefter skuttflaxar Oskar över till fönstret medan Obelix tar en liten promenad på en spånskivebit som jag sedan kasserade...allt enligt hans instruktioner.
Riktigt hyfsat utsikt ju!
Mimmi testade att flaxglida uppför plankan...blev ju som en bakvänd rutschkana ju!
Det skulle ju Oskar självklart testa också!
Nästa test-kycklingtonåring...(det mååste finnas nåt enklare ord!)...är denne Sabelpoot som bekräftar att det är rätt höjd på första "bajsplankan".
Efter att Obelix konstaterat samma sak....passar han på att ta en tupplur. Han bryr sig inte ett skvatt om att jag skruvar o har mig precis runtomkring honom. Är man trött så är man!
Sedan tog jag bort alla brädor och letade rätt på några pinnar som får tjäna som sitt/sovpinnar. Jag ropade genast på Hedwig, som förövrigt ofta är min förstekontrollant när det är viktiga saker som skall avgöras. Här har hon nyss tagit en liten promenad på pinne nummer ett. 
Då tar vi nästa....den godkänns också...puh!
Då var det bara trean kvar...och efter mycket noggrann övervägning...och med mycket tveksamhet...passerar också den kontrollen! 
Här avlägger fröken Hedwig sin flera minuter långa rapport om pinnarna. Kunde inte ta med allt..då hade inlägget blivit alldeles för långt..(precis som det inte blev det ändå), men ni fick veta det ni behövde veta!
Jag kan ju inte låta bli att visa Peggys snöpliga sorti från sin första provsittning....hon skulle bara vända lite snabbt, samtidigt som den där dumma lilla Mimmi flaxade till så hon fick ögonen full av fjädrar!!....tur att bilden är så suddig...hon kan ju alltid hävda att jag ljuger och att det inte var hon.
Överst från vänster:
Såhär blev resultatet i dag efter att jag klätt de löstagbara bajsbrädorna med våtrumsmatta. Min förhoppning är att det skall fungera på så vis att man bara tar loss brädorna, som är inskjutna i ett spår, och mycket enkelt skrapar av bajset, dvs om de lyckats pricka brädan då så klart.
I går beslutade jag att det var dags att introducera en sittpinne/sovpinne/lekpinne/klätterställning....till pluttisarna. Än så länge sovs det för det mesta raklång på mage....eller ståendes med näbben i golvet om man råkat somna innan man hunnit lägga sig ner! 
